Mawiza - ett metalband med rötter långt ifrån Sverige

På Skeppsbroscenen under Stockholms Kulturfestival fick vi uppleva en konsert som verkligen skiljde sig från övriga konserter under festivalen. Mawiza är ett metalband från Chile med rötter i Mapuchekulturen. De skriver sina texter på sitt språk mapudungun och musiken är en mix av metal, urfolkstradition, kultur och språk. Även om jag inte förstår vad de sjunger kan man känna att de förmedlar texter hämtat ur sin historia och tradition.

Musiken är intensiv och har kraftfulla riff, ett tungt driv och en rå energi. Att Mawiza sjunger på sitt språk ger dem en stark identitet och då de så tydligt representerar sitt land och värderingar blir det mer än bara en konsert. De utöver ritualer på scenen vilket stärker känsla av traditioner som lever kvar från en urbefolkning. De blandar moderna instrument med traditionella trummor. De masker de till och från bar under konserten förstärkte känslan av urfolk.

Mawiza har hyllats stort för sitt album ÜI av bland annat Rolling Stone och Metal Hammer och de hade en grupp hängivna fans på plats framför Skeppsbroscenen. Bandet stack helt klart ut och var fascinerande att se och höra. Konserten som bygger mycket på kultur och traditioner var allt utom förutsägbar och en spännande upplevelse. Ett minus av upplevelsen är att jag inte förstår vad texterna handlar om - vad är det Mawiza förmedlar med sådan inlevelse och energi?