D-A-D tänder Gröna Lund: En kväll av energi, nostalgi och rockmästerskap

Disneyland After Dark, mer kända som D-A-D, intog scenen på Grönan under fredagskvällen. En vacker och lugn solnedgång bäddade för ankomsten av ett av de mest långlivade banden på musikscenen, med en karriär som sträcker sig över mer än 40 år.

Publiken fyllde hela nöjesparken för att vara en del av denna magiska kväll, där D-A-D stod för den vibrerande musiken och den goda stämningen.

Bara några minuter före klockan nio började publiken ropa D-A-D namn för full hals. Det märktes tydligt att förväntningarna och längtan efter att få se danskarna framföra sina klassiker var på topp. När publiken minst anade det klev kvällens huvudpersoner ut på scenen: Jesper Binzer, Jacob Binzer, Stig Pedersen och Laust Sonne. Fyra riktiga legender, utan tvekan!

Scenen exploderade redan med den första låten, ”Jihad”, en låt som förde tankarna tillbaka till 90-talet och fick mer än en person i publiken att hoppa som galen. Allt började med en enorm energi, och till min stora överraskning blev den andra låten ”Written in Water” – en mer melankolisk, nostalgisk och ganska introspektiv låt, men som samtidigt behåller bandets karakteristiska energi.

Det visuella intrycket lämnade mig dessutom mållös. Scenen fylldes av skiftande ljus och eldsflammor som sköt upp från både sidorna och bakom artisterna. Men det som verkligen imponerade på mig var plattformen formad som en tjurskalle, där trummisen Laust Sonne stod och gjorde sitt. Plattformen höjdes och sänktes under konserten och skapade ett mäktigt visuellt inslag som enligt mig gjorde showen ännu mer imponerande.

Självklart fick vi också höra några av bandets stora klassiker, bland annat ”Sleeping My Day Away”, ”Bad Craziness” och ”Everything Glows”. Under hela konserten fortsatte ljusen att skifta på scenen, medan publiken hoppade, sjöng med och hade det riktigt bra. Det var en kväll fylld av energi, nostalgi och framför allt ren spelglädje.

Under en del av showen klev dessutom sångaren Jesper Binzer ner från scenen och gav sig ut bland publiken för att sjunga en av bandets låtar. Det var utan tvekan ett ögonblick som publiken uppskattade enormt och som de svarade på med applåder och allsång tillsammans med Jesper. Det bästa av allt var att dagsljuset vid det laget hade försvunnit helt och att endast nattens mörker omgav oss. Det var bara scenens ljus som belyste artisten och publiken, vilket skapade en väldigt speciell och nästan magisk känsla mitt under konserten.

Om jag skulle beskriva D-A-D med ett enda ord skulle det vara excellens. Och hur skulle det kunna vara något annat? Det här är musiker som är professionella i alla avseenden, men framför allt är de passionerade för det de gör. Efter mer än 40 år på scenen lyckas de fortfarande leverera en show med samma energi, närvaro och glädje – och det är något som verkligen förtjänar respekt.